Hmmm... rosor och pioner.

Inspirerad av Lingonberries alla fantastiska blomsterbilder så kunde jag inte låta bli att fota lite blommor på pappas kolonilott när vi var där. Min mormors stolthet, klängrosen, som växer så det knakar varje år. Även om mormor inte längre finns hos oss, så har hon säkert hittat ett sätt att fortsätta ta hand om sin ros. Skulle inte förvåna mig det minsta. Doften är helt makalös och färgen är ljuvlig.

 Några vackra pioner. Tänk om man kunde pausa tiden lite just nu när allt vackert blommar och kvällarna är ljumma.

 Min pappas lilla stuga, som även varit min mormors och min gammelmorfars. Här har jag spenderat många sommardagar och skrämt slag på mormor genom att rymma genom grinden för att titta på Kujje. En vindflöjel på ett annat hus i form av en ekorre. 

Mormor trodde jag gått ner till åna, som hon sa, och drunknat. Men jag kom tillbaka så småningom. Men då var hon skärrad stackarn.

Så här ser det ut inne. Pyttigt. Det gäller att vara smart för att få plats med allt man behöver på liten yta. Sen måste det hu vara mysigt också.